Fantasy Premier League har flyttat elva spelare mellan positioner inför 2026/27. Åtta av dem är samma händelse skriven två gånger: fyra försvarare har blivit mittfältare, fyra mittfältare har blivit försvarare, och sju av de åtta hör hem i kanten av en backlinje som spelet inte längre lyckas kategorisera. Undantaget är Lamare Bogarde i Aston Villa, en defensiv mittfältare som använts både som mittback och högerback.

Listan är den här. Myles Lewis-Skelly i Arsenal, Bogarde, Keane Lewis-Potter i Brentford och Patrick Dorgu i Manchester United räknas nu som mittfältare. Mats Wieffer i Brighton, Rio Cardines i Crystal Palace, Ryan Sessegnon i Fulham och Eric Moreira i Nottingham Forest räknas nu som försvarare. Wieffer är nominellt en sexa, men Premier League motiverar bytet med att han spelade högerback under 2025/26. Utöver dessa åtta har Junior Kroupi i Bournemouth gått från angripare till mittfältare, medan Georginio Rutter i Brighton och Omar Marmoush i Manchester City gått från mittfältare till angripare.

Vad kostar en etikett? FPL:s regeluppsättning för säsongen ger ett exakt svar. Ett mål av en försvarare är värt 6 poäng, av en mittfältare 5, av en angripare 4. En hållen nolla ger 4 poäng till försvarare och målvakt, 1 till mittfältare och 0 till angripare. Dorgu tappar därmed en poäng per mål och tre per hållen nolla. Wieffer vinner lika mycket på exakt de två raderna, men de är inte spegelbilder, eftersom tröskeln för de defensiva poängen också följer positionen.

Kroupi är det mest lönsamma av de tre återstående bytena. Han gjorde 13 mål på 33 matcher förra säsongen från en tia bakom Evanilson, och Premier League anger hans snitt till 134,0 minuter per mål. Antoine Semenyo, snabbast bland de mittfältare som spelade regelbundet, låg på 188,2. Kroupi producerade alltså mittfältspoäng i en angripares kropp, och nu betalas han som mittfältare: fem poäng per mål i stället för fyra, plus en poäng varje gång Bournemouth håller nollan.

Dorgu-fallet visar hur sent bokföringen kommer. Under Michael Carrick från omgång 22 fick dansken bara tre starter, men han spelade vänsterytter i samtliga och gjorde mål i samtliga. Hans 33,2 minuter per skott var snabbast av honom, Matheus Cunha och Bryan Mbeumo, och han skapade lika många stora målchanser som Cunha på över 800 minuter mindre speltid. Informationen låg i minuterna redan i februari. Positionsbytet kom i juli.

Det märkliga är att FPL samtidigt har gjort etiketten mindre entydig. Poängen för defensiva insatser är satt till 2 poäng för försvarare, mittfältare och angripare, alltså samma belopp oavsett position, medan tröskeln för att nå dem skiljer sig åt. En försvarare som flyttas upp på mittfältet byter därför inte bara mål och nollor mot sämre betalda mål och nollor. Han byter också villkoren för det defensiva arbete han faktiskt utför. En och samma etikett prissätter tre saker samtidigt, och ingen av dem beskriver var han står.

Omklassningarna är inte erkännanden av att fjolårets etiketter var fel när de sattes. De är erkännanden av att rollerna hann före. Carrick flyttade Dorgu ut på kanten i februari, Guardiola satte Marmoush på topp, och FPL bokförde det i juli. Den manager som läser var en spelare står i år, och inte var spelet påstår att han stod i fjol, har ett halvår på sig innan bokföringen hinner ifatt.

Fantasy Premier League har flyttat elva spelare mellan positioner inför 2026/27. Åtta av dem är samma händelse skriven två gånger: fyra försvarare har blivit mittfältare, fyra mittfältare har blivit försvarare, och sju av de åtta hör hem i kanten av en backlinje som spelet inte längre lyckas kategorisera. Undantaget är Lamare Bogarde i Aston Villa, en defensiv mittfältare som använts både som mittback och högerback.

Listan är den här. Myles Lewis-Skelly i Arsenal, Bogarde, Keane Lewis-Potter i Brentford och Patrick Dorgu i Manchester United räknas nu som mittfältare. Mats Wieffer i Brighton, Rio Cardines i Crystal Palace, Ryan Sessegnon i Fulham och Eric Moreira i Nottingham Forest räknas nu som försvarare. Wieffer är nominellt en sexa, men Premier League motiverar bytet med att han spelade högerback under 2025/26. Utöver dessa åtta har Junior Kroupi i Bournemouth gått från angripare till mittfältare, medan Georginio Rutter i Brighton och Omar Marmoush i Manchester City gått från mittfältare till angripare.

Vad kostar en etikett? FPL:s regeluppsättning för säsongen ger ett exakt svar. Ett mål av en försvarare är värt 6 poäng, av en mittfältare 5, av en angripare 4. En hållen nolla ger 4 poäng till försvarare och målvakt, 1 till mittfältare och 0 till angripare. Dorgu tappar därmed en poäng per mål och tre per hållen nolla. Wieffer vinner lika mycket på exakt de två raderna, men de är inte spegelbilder, eftersom tröskeln för de defensiva poängen också följer positionen.

Kroupi är det mest lönsamma av de tre återstående bytena. Han gjorde 13 mål på 33 matcher förra säsongen från en tia bakom Evanilson, och Premier League anger hans snitt till 134,0 minuter per mål. Antoine Semenyo, snabbast bland de mittfältare som spelade regelbundet, låg på 188,2. Kroupi producerade alltså mittfältspoäng i en angripares kropp, och nu betalas han som mittfältare: fem poäng per mål i stället för fyra, plus en poäng varje gång Bournemouth håller nollan.

Dorgu-fallet visar hur sent bokföringen kommer. Under Michael Carrick från omgång 22 fick dansken bara tre starter, men han spelade vänsterytter i samtliga och gjorde mål i samtliga. Hans 33,2 minuter per skott var snabbast av honom, Matheus Cunha och Bryan Mbeumo, och han skapade lika många stora målchanser som Cunha på över 800 minuter mindre speltid. Informationen låg i minuterna redan i februari. Positionsbytet kom i juli.

Det märkliga är att FPL samtidigt har gjort etiketten mindre entydig. Poängen för defensiva insatser är satt till 2 poäng för försvarare, mittfältare och angripare, alltså samma belopp oavsett position, medan tröskeln för att nå dem skiljer sig åt. En försvarare som flyttas upp på mittfältet byter därför inte bara mål och nollor mot sämre betalda mål och nollor. Han byter också villkoren för det defensiva arbete han faktiskt utför. En och samma etikett prissätter tre saker samtidigt, och ingen av dem beskriver var han står.

Omklassningarna är inte erkännanden av att fjolårets etiketter var fel när de sattes. De är erkännanden av att rollerna hann före. Carrick flyttade Dorgu ut på kanten i februari, Guardiola satte Marmoush på topp, och FPL bokförde det i juli. Den manager som läser var en spelare står i år, och inte var spelet påstår att han stod i fjol, har ett halvår på sig innan bokföringen hinner ifatt.