Två dagar före deadline i omgång 1 ägs Riccardo Calafiori av 28,2 procent av alla FPL-managers. William Saliba ägs av 0,4 procent. Skillnaden mellan de två handlar inte om vem som försvarar bättre, den handlar om en läkarrapport, och den satsning marknaden faktiskt har gjort är inte på Arsenals försvarsspel utan på att två skador ska hålla i sig ett tag till.

Siffrorna kommer ur FPL:s egen speldata under onsdagen den 19 augusti och rör sig fram till deadline. David Raya kostar 6,0 miljoner pund och ägs av 34,6 procent. Gabriel kostar 8,0 och ägs av 28,9. Calafiori kostar 5,5 och ägs av 28,2. Cristhian Mosquera, samma prisklass som Calafiori, ägs av 11,4 procent. Sedan kommer två av förstahandsvalen i backlinjen. Saliba, 6,0 miljoner, står som skadad med spelchans noll och noteringen "Back injury - Unknown return date". Jurriën Timber, 6,5 miljoner, står som skadad med spelchans noll och "Groin injury - Unknown return date". Saliba ägs av 0,4 procent, Timber av 0,2.

Kvoten mellan Calafiori och Saliba är alltså ungefär sjuttio till en. Ingen som spelar FPL tror att Calafiori är sjuttio gånger bättre än Saliba. Vad managerkollektivet har gjort är något annat, och något mer intressant: det har läst en skadelista och köpt speltid. Att den billiga ersättaren nu ägs av nästan lika många som Gabriel, till två tredjedelar av priset, säger något om hur snabbt den räkningen gjordes.

I sig är det rationellt. Speltid är den mest värdefulla tillgången i FPL, mer värdefull än talang, eftersom en spelare som inte spelar ger noll poäng oavsett hur bra han är. En back för 5,5 miljoner i ett lag som håller nollan ger exponering mot exakt samma nolla som Gabriel ger för 8,0. Marknaden har inte varit dum. Den har varit precis så beräknande som den brukar vara.

Problemet ligger i tre ord i FPL:s egen notering: unknown return date. Det finns inget datum att planera mot. Den som köper Calafiori inför omgång 1 köper en tillgång vars värde bestäms av en annan spelares rygg, och prismekaniken straffar den som byter fel. När du säljer en spelare som stigit i pris får du tillbaka inköpspriset plus halva uppgången, resten stannar i huset. En populär billig back stiger tidigt. Den som köper i augusti och tvingas sälja i oktober betalar därför två gånger, först i poäng och sedan i budget.

Marknaden har prissatt en skada, inte ett försvarsspel. Om Arteta har både Saliba och Timber tillbaka i oktober äger nästan tre av tio FPL-managers en spelare som ingen längre behöver ställa upp.

Två dagar före deadline i omgång 1 ägs Riccardo Calafiori av 28,2 procent av alla FPL-managers. William Saliba ägs av 0,4 procent. Skillnaden mellan de två handlar inte om vem som försvarar bättre, den handlar om en läkarrapport, och den satsning marknaden faktiskt har gjort är inte på Arsenals försvarsspel utan på att två skador ska hålla i sig ett tag till.

Siffrorna kommer ur FPL:s egen speldata under onsdagen den 19 augusti och rör sig fram till deadline. David Raya kostar 6,0 miljoner pund och ägs av 34,6 procent. Gabriel kostar 8,0 och ägs av 28,9. Calafiori kostar 5,5 och ägs av 28,2. Cristhian Mosquera, samma prisklass som Calafiori, ägs av 11,4 procent. Sedan kommer två av förstahandsvalen i backlinjen. Saliba, 6,0 miljoner, står som skadad med spelchans noll och noteringen "Back injury - Unknown return date". Jurriën Timber, 6,5 miljoner, står som skadad med spelchans noll och "Groin injury - Unknown return date". Saliba ägs av 0,4 procent, Timber av 0,2.

Kvoten mellan Calafiori och Saliba är alltså ungefär sjuttio till en. Ingen som spelar FPL tror att Calafiori är sjuttio gånger bättre än Saliba. Vad managerkollektivet har gjort är något annat, och något mer intressant: det har läst en skadelista och köpt speltid. Att den billiga ersättaren nu ägs av nästan lika många som Gabriel, till två tredjedelar av priset, säger något om hur snabbt den räkningen gjordes.

I sig är det rationellt. Speltid är den mest värdefulla tillgången i FPL, mer värdefull än talang, eftersom en spelare som inte spelar ger noll poäng oavsett hur bra han är. En back för 5,5 miljoner i ett lag som håller nollan ger exponering mot exakt samma nolla som Gabriel ger för 8,0. Marknaden har inte varit dum. Den har varit precis så beräknande som den brukar vara.

Problemet ligger i tre ord i FPL:s egen notering: unknown return date. Det finns inget datum att planera mot. Den som köper Calafiori inför omgång 1 köper en tillgång vars värde bestäms av en annan spelares rygg, och prismekaniken straffar den som byter fel. När du säljer en spelare som stigit i pris får du tillbaka inköpspriset plus halva uppgången, resten stannar i huset. En populär billig back stiger tidigt. Den som köper i augusti och tvingas sälja i oktober betalar därför två gånger, först i poäng och sedan i budget.

Marknaden har prissatt en skada, inte ett försvarsspel. Om Arteta har både Saliba och Timber tillbaka i oktober äger nästan tre av tio FPL-managers en spelare som ingen längre behöver ställa upp.